Provtagning

Provtagningsprogrammet för Svartån togs fram och startade i början av projektperioden (juni 2024) och pågår under hela projektets gång fram till dec 2026. Poverna tas en gång i mitten av varje månad. Svartåns utlopp till Säveån ingår i Göta älvs vattenvårdsförbundets kontrollprogram och
provtas vartannan månad. Syftet med utplacering av provpunkterna är att hitta delavrinningsområden med hög näringsämnesbelastning. Proverna analyseras på halten turbiditet, TOC, total fosfor och total kväve.
Provresultaten som redovisas nedan gäller för perioden juni 2024
till maj 2025. Diagrammen kommer att uppdateras under projektets gång. Provpunkternas placering och motiv till provtagning beskrivs här nedan. Kartorna i detta avsnitt är från Lantmäteriets Geodata och modifierade av projektet. Bilderna på provtagningspunkterna är tagna 2024 och våren 2025.

• Provtagningspunkter
• Vattenföring
• Fosfor
• Kväve
• TOC
• Turbiditet

Provtagningspunkter

Provpunkternas läge längs Svartån

P1, Bergstena: Denna provpunkt är utloppet från Tåsjön och tjänar främst som referenspunkt för belastningen från jordbruk längre ner i systemet. Provpunkten flyttades efter 3 månader från kulverten under vägen upp till sjöns egentliga utlopp genom avtappningsröret. Anledningen till flytten var att det misstänktes stor dagvattenintrång från under fabriken och därmed resulterade i orimliga analysresultat.

P1, Bergstena, makanvändning

Area: 1042 ha
Skog: 759 ha
Sank- och myrmark: 146 ha
Vatten/Sjö: 83 ha
Åker: 27 ha
Annan öppen mark: 27 ha

P2, Västergården: Provpunkten är ett tillflöde till Svartån som kommer från norr. Området domineras av åker- (39%) och skogsmark med 37%. Även sank- och myrmark har en relativ stor andel med 16%.

P2, Västergården, uppströms provtagningspunkten

P2, Västergården, markanvändning

Area: 136 ha
Åker: 53 ha
Skog: 50 ha
Sank- och myrmark: 22 ha
Annan öppen mark: 11 ha

P3, Bottnadiket: Bottnadiket avvattar ett område nord-öst i Svartåns avrinningsområde. Ursprunget till Bottnadiket är i Horla mosse och rinner sedan genom jordbruksmark innan vattendraget rinner ut i Svartån. Området domineras av åkermark (47%) samt skogsmark med en andel på 40%.

P3, Bottnadiket, uppströms provtagningspunkten

P2, Bottnadiket, markanvändning

Area: 318 ha
Åker: 148 ha
Skog: 128 ha
Sank- och myrmark: 23 ha
Annan öppen mark: 19 ha

P4, Sölvatorp: Provpunkten Sölvatorp täcker en stor del av Svartåns avrinningsområde och ligger i själva Svartån. I delområdet är det sank- och myrmark (29%), skogsmark (27%) och åkermark (26%) som formar området. Hela avrinningsområde för P4 domineras av skog med 40% samt sank- och myrmark med 23% och åkermark med 22%.

P4, Sölvatorp, uppströms provtagningspunkten, före dikesrensning

P4, Sölvatorp, uppströms provtagningspunkt, efter dikesrensning i början av 2025

P4, Sölvatorp, markanvändning

Endast delområde 4
Area: 2511 ha
Sank- och myrmark: 724 ha
Skog: 676 ha
Åker: 649 ha
Annan öppen mark: 462 ha

Hela område 1+2+3+4
Area: 4007 ha
Skog: 1613 ha
Sank- och myrmark: 915 ha
Åker: 877 ha
Annan öppen mark: 519 ha
Vatten/Sjö: 83 ha

P5, Hoberg: P5, Hoberg täcker ett mindre delavrinningsområde som domineras av jordbruksmark med 64%. Även bebyggelse från bland annat Vårgårda centralort ingår med 7%. Hela avrinningsområde för P5 domineras av skog med 37%, åkermark med 26% samt sank- och myrmark med 20%.

P5, Hoberg, uppströms provtagningspunkt

P5, Hoberg, markanvändning

Endast delområde 5
Area: 474 ha
Åker: 301 ha
Annan öppen mark: 80 ha
Skog: 61 ha
Bebyggelse: 32 ha

Hela område 1+2+3+4+5
Area: 4481 ha
Skog: 1674 ha
Åker: 1178 ha
Sank- och myrmark: 915 ha
Annan öppen mark: 599 ha
Vatten/Sjö: 83 ha
Bebyggelse: 32 ha

P6, Varvik: Provpunkten vid Varvik ingår i Göta älvs provtagningsprogram och provtas vartannan månad. Vid Varvik rinner Svartån ut i Säveån. Delavrinningsområdet för P6 domineras av jordbruksmark med 78% samt skogsmark med 10%. Markanvändningen för hela Svartåns avrinningsområde domineras enligt SMHIs modellering av 36% skog, 29% jordbruksmark och 21% myrmark.

Provpunkt P6, Varvik, nedströms provtagningspunkten.
Svartåns utflöde till Säveån ligger vid träden som syns i bilden.

P6, Varvik, markanvändning

Endast delområde 6
Area: 202 ha
Åker: 157 ha
Annan öppen mark: 24 ha
Skog: 21 ha

Hela Svartåns avrinningsområde
Area: 4683 ha
Skog: 1695 ha
Åker: 1335 ha
Sank- och myrmark: 915 ha
Annan öppen mark: 623 ha
Vatten/Sjö: 83 ha
Bebyggelse: 32 ha

Vattenföring
SMHI har en beräkningsmodell för vattenföring som heter HYPE (HYdrological Predictions for the Environment), som är en hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning av vatten och näringsämnen, för Sverige kallas den S-HYPE.

Beräknad vattenföring för 2024 och 2025 (tom maj)för Svartån framgår av diagram och tabellen här nedan. I diagrammet med dygnsmedelvärden ser man att flödena för 2024 har varit högst i slutet av januari, i mitten av februari, i slutet av mars och början av april samt i slutet av november och december. 2025 hade flödestoppar i början av januari och i mitten av februari. Medelvattenföringen i P6, Varvik för 2024 låg på 0,6 m³/s. Maxvärdet för medelvattenföringen 2024 var i februari med 1,3 m³/s. 2024 års toppnotering för dygnsmedelflödet hittas den 24 januari med 3,9 m³/s. Hittills för 2025
till och med maj är max månadsmedelvattenföringen i januari med 1,79 m³/s. Toppnoteringen för 2025 för dygnsmedelflödet var den 8 januari med 3,63 m³/s.
Proverna 2024 togs mestadels vid nedåtgående flöden. Provet i december togs vid uppåtgående flöde och provet i juli togs precis vid flödestoppen. Proverna 2025 togs vid en flödestopp i januari och februari till maj vid nedåtgående flöde.
I tabellen nedan, där månadsmedelvärden av vattenföring 2024/2025 för alla mätstationer visas, är endast värdena för P6, Varvik värden enligt S-HYPE modellering. Resterande stationer modellerades fram utifrån delavrinningsområdets storlek i förhållandet till Svartåns totala avrinningsområdets storlek.

Dygnsmedelvärden för 2024 och 2025 (tom maj) års vattenföring i P6, Varvik. De röda merkeringar är
dagarna där provtagningen genomfördes inom Svartåns avrinningsområde.

Månadsmedelvärden av vattenföring (m³/s ) 2024 till och med maj 2025 per mätstation.

Fosfor
Fosfor är nödvändigt för alla organismers energiomsättningar. I naturvatten förekommer fosfor som löst oorganisk fosfor, löst organiskt bunden fosfor samt partikulärt bunden, oorganisk eller organisk fosfor. I de flesta vattenområden är mängden partikulärt bunden fosfor större än mängden löst organisk fosfor, vilken i sin tur är större än mängden löst oorganisk fosfor. I projektet redovisas totalfosfor som är summan av löst oorganisk fosfor, löst organisk fosfor samt partikulärt bunden
organisk och oorganisk fosfor.
Ett ytvatten tillförs fosfor via vittring och avrinning från land, inklusive eventuella utsläpp. Dessutom tillförs fosfor vid nedbrytning av organiskt material och genom uppvällning av fosforrikt djupvatten.
Totalfosforn är en potentiell näringskälla, eftersom den fosfor som ej direkt kan tas upp av växtligheten kan omvandlas till tillgängligt fosfat.

"Årsmedelvärden" av Tot-P juni 2024 – maj 2025 i de olika mätstationerna

Månadsvärden av Tot-P, juni 2024 – maj 2025, i de olika mätstationerna.
Grön linje: måttlig höga halter, gul linje: höga halter, orange linje: mycket höga halter, röd linje: extremt höga halter.
Klassning enligt ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag”, Naturvårdsverket Rapport 4913.

Efter de första tre provtagningsmånader juni – augusti 2024 byttes provtagningsplatsen i Bergstena från vägen upp till Tåsjöns utlopp direkt. Det höga inflödet av dagvatten till kulverten ledde till missvisande provresultat och därför flyttades provtagningsplatsen. Varvik provtas endast vartannan månad inom Göta älvs provtagningsprogrammet.

Fosfortransport till Säveån

Fosfortransport maj 2024 – maj 2025 i provpunkten Varvik. Mängden fosfor som transporteras ut till Säveån
(röd linje) relaterar mycket bra till vattenföringen (blå linje). Ju högre flöde desto mer fosfor transporteras.

Kväve
Kväve i naturliga vatten förekommer i många olika former. En stor del av detta utgörs av kvävgas som är löst i vattnet. Ungefär hälften av det återstående kvävet finns i form av nitrat. Andra hälften utgörs av löst, organiskt bundet kväve tillsammans med ammonium och nitrit.
Kväve finns i alla levande organismer, såväl växter som djur. När organiskt material bryts ner, frigörs det organiskt bundna kvävet till slut som ammonium. Vid nitrifikation oxideras ammonium stegvis och slutprodukten blir nitrat. Om syrgastillgången är dålig bildas istället nitrit som slutprodukt. Nitrit är giftigt för de flesta organismer.
Under projekttiden provtas och analyseras vattnet med avseende på totalkvävehalten.

”Årsmedelvärden” av Tot-N juni 2024 – maj 2025 i de olika mätstationerna

Månadsvärden av Tot-P, juni 2024 – maj 2025, i de olika mätstationerna. Grön linje: måttlig höga halter,
gul linje: höga halter, orange linje: mycket höga halter.
Klassning enligt ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag”, Naturvårdsverket Rapport 4913.

Kvävetransport maj 2024 – maj 2025 i provpunkten Varvik. Mängden kväve som transporteras ut till
Säveån (röd linje) relaterar mycket väl med vattenföringen (blå linje). Ju högre flöde desto mer kväve
transporteras ut ur Svartåns avrinningsområde.

TOC - Totalt organiskt kol
Total organsikt kol, TOC, är den enda direkta mätvariabeln för organiskt material i vatten. TOC är ett mått på kolinnehållet både i löst och partikulärt organiskt material i vattnet. Däremot ger TOC inte någon information om typen av organiskt material. Ett högt värde av TOC innebär att syre kommer att förbrukas vid nedbrytningen.

"Årsmedelvärden” av TOC juni 2024 – maj 2025 i de olika mätstationerna

Månadsvärden av TOC, juni 2024 – maj 2025, i de olika mätstationerna. Gul linje: måttlig syretäring,
orange linje: tydlig syretäring, röd linje: stor syretäring.
Klassning enligt ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag”, Naturvårdsverket Rapport 4913.

Turbiditet
Grumlighet eller turbiditet (FNU) är ett mått på hur mycket partiklar det finns i ett vatten. Det kan vara lera eller delar av döda växter, djur och plankton. I ett grumligt vatten når solljuset inte långt ner, vilket försvårar växternas fotosyntes och djurens sikt.
Stora mängder partiklar i vattnet kan sätta igen gälar och filtreringsorgan hos djur. När partiklar sedimenterar, dvs sjunker till botten, kan de ställa till problem genom att täcka växter och sätta igen grusbottnar som till exempel öringar behöver för att lägga sin rom. Hög grumlighet är nästan alltid förknippat med höga flöden. När det regnar mycket river vattenmassorna med sig mycket lerpartiklar och växtdelar. Grumlingen beror många gånger på lerslam från jordbruksmarken men även dagvatten bidrar med grumlande partiklar.

”Årsmedelvärden” av turbiditeten juni 2024 – maj 2025 i de olika mätstationerna

Månadsvärden av turbiditeten, juni 2024 – maj 2025, i de olika mätstationerna. Orange linje: betydligt
grumlat vatten, röd linje: starkt grumlat vatten.
Klassning enligt ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag”, Naturvårdsverket Rapport 4913.