Områdesbeskrivning

Svartåns avrinningsområde (Karta från Geoportal_Länsstyrelsen_Vattenkartan)

Svartån är ett biflöde till Säveån med ett avrinningsområde på
47 km² och en längd på 16 km. Ån börjar i sjön Lången i Vårgårda kommun, rinner genom Iglasjön och Tåsjön för att sedan bilda själva Svartån. Svartån når Säveån strax väster om Vårgårda centralort vid gården Vårvik.

Avrinningsområdet domineras av skogsmark (53%) i de högre belägna områdena samt jordbruksmark (29%) längs med ån och de lägre områdena. Övrig markanvändning utgörs till 7% av myr- och våtmarker samt hed- och övrigt mark (7%). Jordarten torv samt tunn jord och kalt berg utgör tillsammans 48%. Sandiga jordar (15%) finns i Svartåns nedre delar strax innan ån rinner ihop med Säveån. Morän med 12% hittas mest nära områdena med kalt berg och framför allt kring sjöarna Lången och Tåsjön. Lerorna (15%) fördelas bland lättlera (9%), mellanlera (2%), styv lera (1%) samt silt (3%) och finns mest i Svartåns nedre delarna och mellan mossorna Store mosse, Vässingemosse och Holamossen.

Markanvändning och jordarter för Svartåns avrinningsområde enligt https://vattenwebb.smhi.se/ Länk till annan webbplats.
modelarea/ Länk till annan webbplats.

Jordbruksmarken är den största källan till både fosfor (720 kg/år) och kväve (28 ton/år) i vattendraget. Gällande fosfor bidrar även enskilda avlopp med 51 kg/år och skog&hygge med 122 kg/år. Kvävebidraget från skog och hygge är 7 ton. Bakgrundsbelastningen för fosfor är 340 kg/år och för kväve 11 ton/år.

Bidrag av fosfor och kväve från olika typer av markanvändning inom Svartåns avrinningsområde enligt enligt https://vattenwebb.smhi.se/modelarea Länk till annan webbplats.