Vattenvårdsprojekt i Slumpån

Länsstyrelsens i Västra Götaland har ansökt om och blivit beviljade bidrag för att ta fram ett åtgärdsprogram för att minska näringsbelastningen i Slumpån.

Bakgrund

Göta älv är Sveriges största flod med stor belastning på västerhavet av kväve och fosfor. Den är också dricksvattentäkt för ca 700 000 personer och vid ett stort antal tillfällen varje år måste dricksvattenintaget stängas på grund av för stort innehåll av mikroorganismer.

Göta älv ingår i Göta älvs vattenvårdsförbunds kontrollprogram. Göta älv har flera stora biflöden som tex Slumpån, Säveån, Stallbackaån, Grönån, Storån, Lärjeån mfl. Även om dessa åar är små i förhållande till huvudflödet, har de så höga halter av näringsämnen att de bidrar till en betydande ökning av näringsämnestransporten till havet via Göta älv. De har dock ofta hamnat utanför diskussionen när det gäller åtgärder för att minska näringstransporten genom Göta älv.

Flera av åarna, bland annat Slumpån, når inte god status enligt EG:s ramdirektiv för vatten när det gäller näringsämnen, men har också höga halter av mikroorganismer, vilket inte kommer till uttryck vid nuvarande bedömning. Flera remissinstanser har påpekat det olyckliga i detta, fram för allt eftersom så många människor försörjs med vatten som riskerar att hålla för dålig status när det gäller sjukdomsalstrande mikroorganismer.

Tillsammans med vattenrådet, har Länsstyrelsens beredningssekretariat kommit fram till att Slumpån skulle bli ett bra testobjekt för att ta fram åtgärdsförslag både när det gäller näringsämnen som när det gäller mikroorganismer.

Projektet innehåller flera delprojekt:

• Att med biologiska metoder (Kiselalgsundersökningar) verifiera tillståndklassningen i Slumpån
• Att med undersökande provtagning gaffla in de biflöden till Slumpån som betyder mest ur näringssynpunkt och finna de viktigaste källorna.
• Att med undersökande provtagning gaffla in de biflöden till Slumpån som betyder mest ur mikrobiologisk synpunkt och finna de viktigaste källorna
• Att analysera sambandet mellan fosfor och mikrobiologi. Man misstänker att ett sådant samband finns och Slumpån lämpar sig väl för att styrka eller förkasta en sådan hypotes.
• Att ta fram ett förslag på bedömningsgrunder för mikrobiologi.
• Att tillsammans med vattenrådet och andra berörda ta fram ett första förslag till åtgärdsprogram och sedan förankra detta på mer lokal nivå.
  
  Ett mer detaljerat program kommer att tas fram tillsammans med Göta älvs vattenråd, Göta älvs vattenvårsdförbund och beredningssekretariatets vattenexperter. I projektet deltar också professor Olof Bergstedt från Göteborg Vatten som är expert på den mikrobiologiska delen och som dessutom sitter i vattenrådet.
  
  Projektet kan komma att bli modell för hur man kan arbeta vidare med övriga tillflöden till Göta älv och även med andra vattendrag. Kopplingen mellan fosfor och mikrobiologi kan också användas för att uppskatta risker i andra vattendrag. Om projektet också kan lägga första byggstenen vid framtagande av en bedömningsmodell för mikrobiologisk påverkan har det också tagits ett stort steg framåt.