Publiceringsdatum:
Kåbäcken är en cirka 4 km lång bäck som löper från Kåsjön till Säveån i Partille kommun. Efter att dämningsnivån för Kåsjöns utlopp höjdes ålades Partille kommun att årligen inplantera 20kg ålyngel i Kåsjön som kompensation för hindrad naturlig vandring (Västerbyggdens vattendomstol, 1961). I ett steg mot att kommunen skall kunna upphöra med denna utsättning gjordes en undersökning av ålens vandringsmöjligheter.
I samarbete med sportfiskarna utfördes 2010 ett examensarbete där man undersökte ålens eventuella vandringshinder i Kåbäcken. Genom elfisken undersöktes ålförekomsten längs med ån och jämförelser gjordes mellan förekomst nedströms och uppströms ett potentiellt vandringshinder. Elfisket resulterade i förekomster nedströms vandringshindret men ingen förekomst uppströms vandringshindret.
• Kulvert nära utlopp till Säveån.
• Kvastekulla dammutlopp.
• Avsats mellan kvastekulla dammar.
• Våtmark mellan Maderna och Kåsjön.
• Kulvertutlopp nedströms Kåsjön.
• Kåsjöns dammlucka.
Efter att de potentiella vandringshindren utvärderats togs åtgärdsförslag fram. Under sommaren 2011 åtgärdades dessa hinder på olika sätt. I många fall har man använt ålledare som är en konstgjord fiskeväg som är anpassad för ål. Ålen leds med lockevatten in i ett rör eller ränna där den med hjälp av något strukturellt material, i detta fall enkamat, kan klättra förbi hindret. I kulverten nära Säveåns utlopp har man placerat ut sten för att ge turbulens och därmed underlätta för ålen, trösklarnas kanter har klätts med enkamat vilket möjliggör för ålen att klättra över. Vid kulvertutloppet nedströms Kåsjön har man fyllt upp med sten mot trummans öppning då kulvertmynningen sticker ut och sitter för högt upp. Man har även fäst enkamat i trummans öppning som leds ner till bäckens botten. Nu krävs vidare uppföljning för att se om projektet lyckats. Detta blir i form av elfiske för att se om ål har lyckats ta sig förbi vandringshindren.
– fyra vattenråd i västsverige som administreras av Göteborgsregionen